“Only the dead fish follow the stream” sjöng Louise Hoffsten i Melodifestivalen 2012. Det är fascinerande hur små till synes obetydliga händelser ibland etsar sig fast i ens persons hjärna och påverkar livet på sätt man aldrig hade kunnat förutspå. Jag har alltid haft låtens refräng liggandes i bakhuvudet och ofta reflekterat över låttiteln. Fröken Hoffsten är inte kryptisk; man ska gå sin egna väg i livet.
Ett av de mer vardagliga exemplen för mig är fotboll. Jag har aldrig sett charmen med sporten, och jag sliter fortfarande med att förstå offside. Ändå är jag en “död fisk” när det kommer till de stora landskamperna. Därför sörjer jag, likt övriga Sverige idag, gårdagens resultat mot Polen som alltså innebär att det inte blir något VM för oss i december. Trist!
Annars skulle jag säga att jag går min egen väg här i livet. Jag tror jag både hörs och syns mer än vad normen indikerar, men normer är väl till för att brytas? Jag tror det är en förutsättning att göra sin egen grej och tänja på gränserna för att till slut komma dit man vill vara i livet. Efter helgens flytt från Malmö tillbaka till Göteborg - som såklart blir en stor sväng i livet - började jag tänka mer och mer i dessa banor. Häromdagen blev jag nyfiken på vilka andra människor inom padelbranschen som har gått sin egna väg och vågat testa ta ut svängarna. Mina tankar gick direkt till Gabriel Aguirre Borrel: mannen bakom
Bullpadel.
Vem uppfann Bullpadel?
Okej då; sanning med modifikation. Bullpadel grundades faktiskt redan 1995 på initiativ av en handfull spanjorer och argentinare, men det var när Gabriel Aguirre Borrel köpte upp märket 2005 som resan började på allvar. Aguirre Borrel såg tidigt att padeln kunde bli en internationell storsport och var i valet i kvalet huruvida han skulle starta ett eget märke från grunden, eller ta Bullpadel till nya höjder. Han valde det senare.
Från 2005 tog inte Bullpadel små steg. Man hade från början ambitioner att knyta till sig toppspelare och det dröjde inte länge innan dåtidens stora stjärnor började synas med Bullpadel-racketar i näven. 2015 kom det riktiga genombrottet för märket när Maxí Sanchez började representera märket och spelade med Bullpadels slagskepp: Vertex.
2016 blev inte sämre. Bullpadel gick in som huvudsponsor till World Padel Tour, och i slutet av året återvände legendariska Francisco “Paquito” Navarro till stallet. “Paquito” slog faktiskt sina livs första padelslag med ett Bullpadel-racket redan 1995, men när han utvecklade sitt spel övergav han märket. Bullpadel har tidigare beskrivit sin glädje att ha “Paquito” tillbaka och deras relation har beskrivits som “en romantisk kärlekshistoria med ett lyckligt slut”.
Vilket Bullpadel rack är bäst?
Hur ser det ut idag då? Aguirre Borrels vision har blivit verklighet och Bullpadel är idag ett av världens största märken inom padel. Personligen upplever jag att många som spelar padel som inte har tidigare racketerfarenhet (och således ingen relation till märken så som Babolat, Head, Wilson...) är väldigt angelägna att välja ett racket från just Bullpadel.
Jag spelar som bekant med Babolat, men när man vistas i en padelhall dagligen så kan man såklart inte undgå att testa lite olika racketar. Bullpadel har inte förbigått mig och det är just
Hack 03 CTR som jag gillar mest. Sin runda form tillsammans med hårda yta ger en optimal kombination av fart och kontroll. Jag kan varmt rekommendera detta racket till den något mer avancerade spelaren!
Ja, det är sannerligen en djungel att hitta rätt padelracket. Nu för tiden finns det nästan fler racketmärken på marknaden än vad jag har flyttkartonger i garaget. En sak är dock säker: den framgångssaga som är Bullpadel garanterar att deras racketar är något utöver det vanliga. Sannerligen inga döda fiskar som följer strömmen.
