Hola!
Nu har jag hunnit återhämta mig och reflektera om Lag-SM som har gått. Jag hade gärna kunnat inleda veckans blogginlägg med en kaxig “Winner winner - chicken dinner!!!” men istället får det bli en “Silver silver - not so bitter!!!”
Ja, man går alltid för guldet men i detta fall var det svårt. Man kan lugnt säga att vårt lag GLTK var underdogs i finalen mot monster-laget Padel Crew som tog med sig alla “big guns” och hade typ hela landslaget på sin sida - plus förbundskaptenen. Första match blev det jag och Rebecca Nielsen mot Amanda Girdo och Åsa Eriksson. Vi började starkt och skrapade ihop några välförtjänta game vilket resulterade i en någorlunda spännande första set men i andra setet hittade Sveriges stolhet Amanda och rutinerade Sverige-7:a Åsa nyckeln och vi kunde inte hålla emot.
Andra matchen blev ännu svårare och förlust för vår Elsa och Hanna mot det nykomponerade laget Sofia Arvidsson och Ida Järlskog. GLTK-arna spelade fint men pressen från Sveriges mästarinnor på stenhårda dubbel-fattade backhands var för tuff.
Efter lag-förlusten med 0-2 fick vi vänta på prisutdelningen och bestämde oss för att ta lunch tillsammans. När vi satte oss var vi rätt trötta efter så många matcher och lite nere efter den snabba finalen men när vi hade väl fått lite mat i magen började vi le igen och inse hur nöjda vi borde ha varit. Vi gjorde det trots allt jättebra - många bra matcher och silvermedalj - dessutom utan en av våra stjärnspelare Lisa Andersson. Padel Crew var ju ändå storfavoriten. Vi skojade och gjorde en gissning på att hela deras lag samlades inför helgen och diskuterade straffen till paren som förlorade flest game…
En av helgens höjdpunkter var prisutdelningen. Inte bara för att vi uppmärksammades som Sveriges andra bästa lag utan för att vi faktiskt fick hålla vinnarpokalen. Vi insåg inte det just då att den delades till oss av misstag och tog emot gladeligen. Vi fick till och med en bild där vi står stolt med den innan den drogs tillbaka. Roligt minne i alla fall och man kan hoppas att Svenska Padelförbundet tyckte att vi förtjänade att åtminstone få känna på den ;)
Vill passa på att nämna alla i GLTK-laget efter en rolig tid tillsammans. Tack…
Hugo för ditt lugna och kloka sätt att coacha och att du stod ut med oss i tre dagar
Hami för att du får oss att ständigt skratta och för att du kom till finaldagen även om direkt efter ditt 30-årsfirande
Hanna för att du kickade ut dina smashar och sedan inte riktigt accepterade beröm för dem utan sa bara “njae…men det är Anto som bygger till det” #ödmjuk
Becca för att du bar på kjol och att du var med och hjälpte oss vinna 6 game i rad mot Norrköping i semin efter en 0-4 ställning
Lisa för att du peppade och stöttade till fullo även om du inte kunde spela
Malin för att du ger laget stil med dina Jordans och för din evighetsenergi som alltid lyfter stämningen
Elsa för att du hejade så hårt att du fick halsfluss och att du tvingade på oss alla kompressionsbyxorna efter varje match #nustårdepåminönskelista
Utöver en härlig padel-helg med sköna människor och en medalj, känner jag tacksamhet för varje lag-mästerskap jag är med på. Jag har varit med på många - 4 EM, 4 VM, 3 Lag-SM, 1 Veteran-EM, 1 Veteran-VM. Och jag har inte tröttnat på det än även om det är intensivt och kan innebära en viss dramatik - överansträngda kroppar, överdrivit hejande, max antal chest-bumps, bråk över domslut, lite oskyldig rivalitets hat… Jag växte upp med såna lag-matcher i USA igenom tennis på high-school och college så från 14-årsåldern fick jag känna på hur häftigt det är att få spela en individuell sport i lag-format.
Nog årets Lag-SM för snart är det dags att dra till SPT Final i Norrköping. Jag ser fram emot att igen få spela med min partner Linnea Björk som jag faktiskt fick möta på Lag-SM. Förhoppningsvis blir det lite roligare att ha henne på samma sida. ;)
WISH US LUCK!
Antonette
